POLISI PLATFOM BLONG GRAON MO JASTIS PATI (GJP) 2020 JENEROL ELEKSEN

OL BIGFALA TINGTING:

1. Gohed blong soemaot stret fasen blong save mekem gudfala lidaship olsem wan MP mo wan nasonal lida. Evri GJP MP bae i ripotem spending blong MP Alokesen bitim 5 million vatu mo pem skul fi bitim 1.2 million vatu evri yia

GJP hemi only politikol pati long Vanuatu we bambae hemi karemaot 2 million vatu long salari mo alaoens blong MP mo ademap wetem 3 million vatu alokesen mo yusum evri mane ia (5 million vatu) blong mitim ol nid blong komuniti mo mekem ripot blong hem afta.

MP mo komiti blong hem mo Nasonal Eksekutiv blong pati bae i rikodem evri mane we MP i givimaot, mo putumaot wan ripot blong spending blong alokesen blong MP evri yia olsem wan posta we bae oli save hangem long evri ples long konstituensi. Fasen ia, evri MP blong GJP oli stap mekem finis long las 4-yia term

Aot long 5 million vatu alokesen we ol MP blong GJP bae i spendem long ol nid blong komuniti, 1⁄4 blong hem (1,250,000 vatu) bae hemi go blong sapotem edukesen blong ol pikinini long konstituensi. Fasen ia tu, evri MP blong GJP oli stap mekem finis long las 4-yia term

2. Jenisim Konstityusen mo ol loa blong stopem politikol instabiliti mo enkarejem ol gudfala fasen blong mekem politik (“political reform”)

    Jenisim Konstityusen blong:

        1. karemaot raet blong ol MP blong save jenisim pati o krosem floa blong Palamen olsem we oli wantem

        2. save putum wan niufala loa blong ol politikol pati

    Pasem wan niufala loa blong blong ol politikol pati

        1. putum kraeteria blong save stanemap wan niu politikol pati

        2. mekem se ol politikol pati i mas talemaot se oli kasem mane blong olgeta wea

        3. putum kraeteria blong hamas sapot wan politikol pati o wan indipenden kandidet i mas gat blong save kontestem wan eleksen

    Jenisim Representation of the People Act blong putum moa kraeteria blong wan man o wan woman i save stanap olsem wan kandidet long wan eleksen - eksampol, mas gat medikol setifiket

    Afta long nasonal census long 2020/21, mekem riviu mo konsaltesen wetem pablik blong:

        1. sherem gud bakagen ol jea blong ol MP folem populesen mo namba blong aelan long wan-wan konstituensi

        2. brekem ol bigfala konstituensi wetem fulap jea i go long ol wan-wan smol konstituensi wetem 1 jea nomo (olsem Tanna, Efate, Santo, Malakula), folem tingting blong disentralaesesen

    Pasem niufala Standing Oda blong Palemen we i redi finis

    Pasem wan loa blong mekem se evri MP i mas mekem ripot long spending blong alokesen blong olgeta

     Jenisim evri loa we i givim janis blong wan Minista i save givim wok o skolaship o posisen folem politik: blong mekem se evri apoenmen blong wok long wan pablik ofis hemi mas folem kraeteria, mo blong   mekem se i no save gat politikol inteferens long fasen blong givimaot ol skolaship, blong entrens long wan skul, long ol posting blong tija mo nurs, etc

3. Givim stret badjet long Malvatumauri, Dipatmen blong Lands mo Kastom Land Manejmen Ofis blong save implimentem land rifom we yumi bin mekem finis

Givim stret badjet blong save implimentem fulwan ol niufala loa blong graon we GJP i pasem finis long Palamen we oli fulfilim ol resolusen blong Land Samit mo protektem gud ol kastom graon blong Vanuatu folem ol tingting blong Konstityusen.

Ol niufala loa blong graon i mekem ol samting ia:

        Karemaot paoa blong Minista blong saenem lis long bihaf blong ol kastom ona sipos ol kastom ona oli no agri

        Mekem se fasen blong mekem lis hemi moa fea long ol kastom ona mo i gat tingting blong ol kastom ona insaed blong mekem se bae i save gat ol divelopmen we oli moa gud mo oli moa sastenebol long Vanuatu

        Protektem State Land (graon blong Gavman)

        Mekem se yumi mas aedentifaem ol stret kastom ona folem ol stret rul blong kastom; hemia long

        nakamal mo long “custom area land tribunal”

        Mekem se ol disisen blong ol nakamal mo ol “custom area land tribunal” long saed blong onaship blong kastom graon oli gat paoa mo i no save gat apil long olgeta i go long kot (yu save apil long proses nomo i go lo Aelan Kot)

        Mekem se Palemen i mas ‘consult’ o askem tingting blong Malvatumauri sipos hemi wantem jenisim ol loa blong graon bakagen (amendment blong artikol 30 blong Konstityusen)

Stanemap wan ofis blong givim ligol, faenansol mo bisnis advaes long ol lanona long saed blong hao oli save yusum graon blong olgeta

Pasem mo enfosem Waste Management Regulation mo Pollution Control Regulation; leftemap badjet blong Dipatmen blong Envaeronmen blong save enfosem ol loa blong protektem envaeronmen

Mekem ol “Physical Plan” blong evri aelan folem land-yus planing we i stap finis

4. Komplitim disentralaesesen blong Gavman kasem evri 72 Lokol Eria Kaonsel

Anda long GJP long Ministri blong Intenol Afeas, Gavman i statem wan niufala sistem blong disentralaesesen we ol sevis blong Gavman mo ol divelopmen projek i go daon long level blong Lokol Eria Kaonsel. Long 2020, 54 Lokol Eria Kaonsel bae i stap insaed long niufala system, mo Gavman i givim 1.5 million vatu divelopmen badjet long evri wan blong olgeta.

    4 leg blong komuniti (Jif, Jioj, Mama mo Yut) oli memba blong Lokol Eria Kaonsel

    Lokol Eria Kaonsel i mekem eria kaonsel stratejik plan folem praeoriti blong ol 4 leg ia

    Gavman i givim wan divelopmen badjet blong save implimentem stratejik plan ia, mo faenem ol aid donor tu blong givhan

    Wanwan Lokol Eria Kaonsel i gat ofis, Administreta, Polisman

    Pablik Sevis Komisen (PSC) i apoentem Administreta folem kwalifikesen mo ekspiriens blong hem blong save raetem projek, raetem badjet mo mekem faenansel ripot (nomo gat politikol inteferens long apoenmen blong Administreta)

    GJP i wantem

    Komplitim niufala sistem blong disentralaesesen ia kasem evri 72 Lokol Eria Kaonsel long Vanuatu

    Leftemap bigwan divelopmen badjet blong wan-wan Lokol Eria Kaonsel

    Yusum E-Government netwok blong disentralaesem ol sevis blong gavman olsem blong karem paspot, birth setifiket, etc, blong ol man aelan i nomo nid blong kam long Vila blong karem ol sevis ia

5. Sapotem smol bisnis: Evri bisnis we i no mekem bitim 4 million vatu turnover long wan yia i no nid blong pem bisnis laesens

Polisi ia yumi bin implimentem finis. GJP Presiden Ralph Regenvanu i bin kampen long polisi ia long 2008 jenerol eleksen mo long 2011 Gavman i bin mekem. Gavman i no lusum bigfala reveniu, be polisi ia i helpem bigwan ol smolsmol bisnis olsem rod market, 20 vatu, kava bar, smol sto, land transport, etc
Be afta sam yia i pas, Gavman i putumbak fi blong bisnis laesens blong ol smolsmol bisnis bakagen.

Gavman i no mas kilim ol smolsmol bisnis blong ol Ni-Vanuatu wetem bisnis laesens fi. Lego ol smol bisnis i wok fastaem. Taem bisnis i kam bigwan mo stat blong mekem 4 million vatu turnover long wan yia, taem ia nao oli shud pem bisnis laesens fi mo rejista blong VAT. Bae yumi implimentem polisi ia bakagen.

6. Stretem ol human risos isiu blong Gavman. Wok blong stretem evri isiu blong ol tija mo bildimbak wan kwaliti tijing sevis long Vanuatu. Stretem isiu blong ol wokman blong helth blong bildimbak wan kwaliti helth sevis. Mekem rifom long pablik sevis blong mekem ol wokman blong Gavman i kam moa efektiv mo prodaktiv

    Sapotem wok we i stat las yia blong mekem rifom long Pablik Sevis blong mekem wok blong ol wokman blong Gavman i kam moa efektiv mo prodaktiv

    Lukluk long hao blong mekem ol defren komisen blong ol wokman blong Gavman (Public Service, Police Service, Teaching Service, etc) oli wok moa gud tugeta

    Pemaot ol aotstanding salari mo severens pei blong evri wokman blong Gavman: ol tija, ol helt woka, ol polis mo ol pablik seven

    Mekem se oltaem i mas gat “in service” training blong evri wokman blong Gavman, inkludum ol tija mo ol helt woka

    Mekem rifom blong strengthenem wok blong ol loya blong Gavman (State Law Ofis)

    Gohed blong trenem fulap niufala tija

    Stretem salari skel blong ol tija blong leftemap namba blong ol kwalifae tija insaed long klasrum

    Fiksimap gud bakagen evri Gavman helt fasiliti mo bildim ol niufala fasiliti long ples we i nogat helt fasiliti kolosap, mo putum ol stret tul blong wok long olgeta. Hemia stat long Port Vila Central Hospital mo Northern District Hospital kam daon long ol Provinsel Helt Senta, ol Dispenseri mo ol Aid Post

    Mekem se evri Gavman helt fasiliti i mas gat stret staf blo hem:

       1. Gohed blong trenem fulap niufala nurs mo dokta
       2. Mekem se ol nurs mo dokta we oli stap naoia oli mas mekem “in-service training” mo “further education” blong leftemap save mo kwalifikesen blong olgeta
       3. Leftemap save mo “skills” blong ol Vilej Helt Woka blo oli save mekem moa helt sevis (eg, givim stik blo TB) mo stat blo givim smol alaoens long olgeta

    Mekem wan spesel badjet evri yia blo sendem ol sik pipol blong karem ol spesel medikol tritmen ovasi we i nogat long Vanuatu

7. Stopem citizenship sale mo mekem nasonal konsaltesen long isiu ia

Gavman i bin ranem ol “Citizenship By Investment” program long Vanuatu stat long 2014 kasem naoia – 6 yia. Gavman i winim bigfala mane aot long ol program ia mo yusum mane ia blong pemaot fulap kaon blong yumi mo mekem fulap bigfala divelopmen. Be fulap man i gat wari long ol program ia mekem se Gavman i bin mekem wan riviu blong ol program ia long las yia. Ripot blong riviu ia i kasem Gavman long Januari 2020. Ripot ia i givim 3 “option” o rod we Gavman i save folem naoia i go:

  1. Stopem ol “Citizenship By Investment” program
  2. Gohed long ol program we i stap naoia be fiksimap sam problem wetem olget
  3. Mekem wan defren kaen “Citizenship By Investment” program

GJP i wantem:

    Stopem fastaem evri “Citizenship By Investment” program

    Mekem wan aweanes mo konsaltesen raon long Vanuatu mo askem tingting blong yumi se weswan “option” yumi wantem mekem

8. Promotem agrikalja, “food processing” mo “value adding” olsem stampa blong ekonomik divelopmen

    Gohed wetem program blong Gavman blong promotem ol agrikalja prodakt we yumi save winim mane long hem

    Spaotem agrikalja ekstensen sevis wetem stret infrastrakja, badjet, staf mo manejmen

    Promotem polisi blong mas mekem 3 garen: wan blong kakae, wan blong salem mo wan blong kastom mo seremoni

    Stopem yus blong ol kemikel long agrikalja mo diklerem Vanuatu wan kantri we kakae blong hem i “100% organic” (nogat kemikel long hem)

    Mekem se Gavman i lisim sam bigfala graon long ol defren aelan mo sab-lisim long ol farma we oli wantem mekem “large-scale commercial agriculture”

    Mekem se yumi mas prosesem ol lokol kakae blong yumi: givim spesel Gavman sapot long ol “value- adding food industries” thru long “marketing”, “branding” mo yus blong “geographical indication”

    Givhan long ol fama mo ol prodyusa blong targetem ol “high value niche market” blong ol prodak blong yumi

    Stanemap wan nasonal food laboratory

    Gavman blong lidim wan nasonal program blong “Buy Vanuatu Made” mo “Kakae Aelan Kakae”

    Mekem se Gavman i yusum lokol kakae nomo long evri fanksen blong hem

9. Leftemap helt blong populesen thru long stret kakae, moa sports aktiviti mo wan gudfala helt sevis

10. Implimentem Nasonal Sastenabol Divelopmen Plan (NSDP)

GJP Presiden Ralph Regenvanu i bin Co-chair blong “National Sustainable Development Plan Core Group” we oli bin lukaotem wok blong divelopem mo raetem Nasonal Sastenabol Divelopmen Plan stat lo 2013 kasem 2015.

Nasonal Sastenabol Divelopmen Plan (NSDP) hemi bigfala plan blong divelopem Vanuatu stat long 2016 kasem 2030 we evri pipol blong Vanuatu i bin givim tingting long hem, tastawe oli stap singaotem “the Peoples’ Plan”.

From we GJP i bin part long mekem NSDP, fulap tingting insaed long NSDP hemi ol polisi we GJP i sapotem. Bae yumi gohed blong sapotem implimentesen blong Plan ia olsem roadmap blong fiuja blong Vanuatu.